.

Hej på er,

 

Tänkte skriva några rader innan jag ska börja göra mig helt klar för att sedan bege mitt till kontoret där det ska skrivas på anställningsbeviset.

Barnen lämnade jag vid 9 vilket jag verkligen ångrar då det hade varit skönt att ha dem hemma lite extra idag då jag inte kommer träffa dem förrän imorgon bitti eller imorgon em.
Får hoppas på imorgon bitti innan jag ska åka till "jobbet".

Idag är första dagen för brevid gång och jag kan lugnt säga att jag är mer än nervös,

börjar 17 och slutar 21.30 är inte hemma förrän 22.30-23 beror på om jag hinner med spårvagnen till Sahlgrenska.
Får hoppas på att jag gör det så slipper man stå där och vänta för där är lite väl läskigt och stå alldeles själv på kvällarna...
Ska ta bussen som går om en timme så ska jag möta upp min kollega vid stationen i Mölndal så ska vi upp till chefen och skriva på anställningsbeviset som sagt, sen tar vi bussen till jobbet tillsammans.

 

Igår var jag som sagt på hygienutbildning med jobbet och det kändes jätte bra!
Vi kommer vara ett härligt gäng med fyra- fem tjejer så det är ju också bra. :)
Har som sagt brevid gång både idag och imorgon sen den 25/9 och förhoppningsvis så får vi snart reda på våran scheman om när vi ska börja osv.
Igår visste inte chefen någonting om hur allting blir, men att hon skulle hålla oss uppdaterade så fort hon får några svar osv.

Måste kännas lite stressigt för henne också att inte veta varken ut eller in hur/var/när då han jag ska jobba för inte har tillgång till sin nya lägenhet förrän början på November.

 

Får hoppas på att jag kan börja jobba natt innan allt det "riktiga" om jag säger så drar igång.

Har även lämnat lite förslag på tider till Emilias fröknar så vi kan ha uppföljningssamtal, så förhoppningsvis får jag reda på det redan ikväll eller imorgon. Hennes ena fröken skulle försöka skynda sig lite då vi inte vet hur allting kommer se ut för min del osv, med jobb dvs.

 

Tror nog att det är mycket tankar och känslor för barnen också ang. situationen nu att jag ska börja jobba och så, jag kände faktiskt idag vilket var första gången att det var jätte jobbigt och lämna dem!
Vet inte riktigt varför om jag ska vara ärlig, men gråtet i halsen det hade jag när jag sa hej då till dem båda. <3
Men allt kommer bli kanon och vi alla fyra kommer vänja oss vid det!
Kevin var mest orolig över vem det var som skulle hämta honom och Emilia på dagis när jag jobbar, sen att dem inte ska vara där hela kvällen osv. Han är så söt!
Men när jag förklarade att D lämnar dem dagar som jag har morgonen sen hämtar ja det beror på vem som är hemma först, märktes direkt att han blev lugn av det svaret..
Tror rent ut sagt att han funderar lite på det också, som Emilia är inte så gammal så hon förstår inte det riktigt.
Men dem är vana vid att jag allting lämnar och hämtar så allting är helt nytt för dem också!

Nej nu ska jag ta och packa min matlåda och jobbarskor, skriver kanske sen ikväll när jag är påväg hem eller är hemma.
Hoppas att ni mår bra! :)